Med en ny reklamkampanj vill statligt ägda Vattenfall visa att de tar sitt ansvar i klimatfrågan. Samtidigt ser Greenpeace dem som Sveriges största miljöbov. Statliga Vattenfall har under de senaste tio åren blivit en av Europas största elproducenter och investerar årligen över fyra miljarder kronor i kolkraft.
En isbjörn simmar ansträngt runt i vattnet. Isberg faller sönder och inte ett isflak syns så lång ögat kan nå. Men sedan händer något. Många små signaturer bildar snö och kyler ner vattnet. Snart kan isbjörnen springa runt lycklig och leka i snön.
Detta är vattenfalls nya reklamfilm som uppmanar till att man ska skriva på deras manifest för en bättre miljö. Samtidigt släpper vattenfall ensamt ut mer koldioxid än hela resten av Sverige tillsammans.
– Här försöker Vattenfall utmåla sig som om de vore världsnaturfonden. Jag tror inte att folk kommer går på det, säger Martina Krueger.
På Vattenfalls hemsida har över 30 000 personer skrivit under manifestet men i forumet pågår en intensiv debatt om trovärdigheten i kampanjen med tanke på hur Vattenfall agerar som företag. Nästan hälften av alla inlägg är starkt kritiska till kampanjen. Diskussionen börjar i hur vattenfall gått från att vara ett svenskt företag som sysslar med vattenkraft till att som idag till ha 46 % av sin energi produktion från fossila bränslen.
Vattenfall expanderar från Sverige ut i Europa
Det var i samband med avregleringen av den svenska energimarknaden 1996 som Vattenfall inledde sin expansion. Man köpte nätbolag i Finland och öppnade kontor i Hamburg. Året efter utrycktes visionen att bli ett ledande europeiskt kraftbolag. När även den tyska elmarknaden avreglerades 1998 köpte Vattenfall in sig i några stora östtyska elbolag och gick även in i den polska elmarknaden med köp av kolkraftverk.
Efter ytterligare några köp av företag i Tyskland så kom en kritikstorm att skaka vattenfall och debatten blossade även upp i Sveriges riksdag. Kritiken berodde på att i samband med uppköpet av kol- och gruvbolag i Jänschwalde så kom man att fullfölja flytten av en liten by för att komma åt kolen. Befolkningen i byn Horno var utom sig och svenska Uppdrag Granskning gjorde en serie reportage som även uppmärksammades i andra stora medier. Miljöpartiet kritiserade den dåvarande socialdemokratiska regeringen hårt för att den inte ingrep. Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Moderaterna sköt ifrån sig allt ansvar. Man menade att det var ”upp till Vattenfalls ledning och styrelse att besluta i frågan om den operativa verksamheten i Tyskland”. Samtidigt försvarade man Vattenfall och hänvisade också till att tysk lagstiftning faktiskt följdes. I slutet av 2005 lämnade de sista boende Horno som sedan dess har varit ett av Vattenfalls kolfält.
Nu hotas återigen östtyska byar, då Vattenfall planerar att utvinna mer kol från den rika marken. Men det låter likadant från politikerna, fast nu har folkpartiet, som tidigare var starkt kritiska, bytt position.
– Så länge man följer den tyska lagstiftningen så gör inte Vattenfall något fel, säger Karin Pilsäter (fp) ordförande i näringsutskottet.
Idag har Vattenfall nått en ledande position bland europeiska kraftbolag. Den största delen av energin kommer från den tyska kolkraften och det är ett ständigt tryck från miljöorganisationer på företaget att ändra riktning. Som helägt statligt bolag så har riksdagen ställt vissa krav på att man ska investera i förnybara bränslen vilket man också gör.
Mellan 2006 och 2007 mer än fördubblades vindkraftproduktionen och den ger nu drygt en terrawatt timme energi. Detta ska enligt mål från riksdagen öka till 17 TWh till 2016. Drygt två miljarder investeras i förnybara energikällor och vattenkraft.
Detta kan dock ställas i relation till utvecklingen inom kolkraft. Man utvinner nästan 78 TWh energi, alltså ungefär sextio gånger så mycket från kolkraft som från vindkraft och Vattenfall investerade dubbelt så mycket, över fyra miljarder kronor på fossila bränslen.
Christopher Ödmann (mp) som sitter i näringsutskottet är kritisk.
– Man kan ju se att det inte är rätt väg att gå om man ska minska sitt koldioxidutsläpp. Riksdagen måste ställa hårdare miljökrav på Vattenfall, kolkraft och kärnkraft behöver fasas ut och ersättas med förnyelsebara energikällor.
I regeringsförklaringen från när alliansen kom till makten står det ”Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner.”
Karin Pilsäter (fp) förklarar varför det inte ställs hårdare krav. Hon är även här inne på att det är de tyska lagarna och miljökraven som Vattenfall ska följa och att det inte är säkert att det skulle bli bättre bara för att Vattenfall skulle avveckla kolkraften.
– Det skulle inte släppas ut mindre koldioxid om något annat företag drev anläggningarna istället för Vattenfall, säger hon och fortsätter att förklara att det är svårt för riksdagen att ställa högre krav på Vattenfall eftersom de agerar utanför Sverige.
– De agerar på en konkurrensutsatt marknad och kan då inte arbeta efter andra regler.
Christopher Ödmann (mp) håller inte med.
– Nuvarande regeringen måste följa sina egna ambitioner och då gäller det att ta Vattenfall i en annan riktning. Vattenfall kan med sin reklamkampanj lura en och annan att de satsar på miljön men för regeringen blir det pinsamt.
Christopher Gimling Shaftoe 2008-10-10
Fakta:
Vattenfall ägs till hundra procent av den svenska staten.
Vattenfall producerade förra året 167,6 TWh energi.
36,6 TWh från vattenkraft
1,3 TWh från vindkraft
0,6 TWh från biobränslen
51,3 TWh från kärnkraft
77,7 TWh från fossila bränslen
I år kommer Sverige få ungefär åtta miljarder kronor i avkastning från vattenfall, detta utöver skatteintäkter.
Källa: Vattenfalls årsredovisning 2007
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar